Just nu undrar mamma och pappa vem som bytt ut deras son. Jag är gnällig, skrikig, mycket vilja, trots och stängda öron. När jag gör något som jag vet att jag inte får så skrattar jag istället eller bara fortsätter utan att lyssna. Att äta har aldrig varit min grej men nu är det etter värre.
Men att ligga i mammas och pappas säng när jag ska sova och viska om bebisen, sommaren, hajar, fladdermöss eller andra spöken är ganska mysigt!
1 kommentar:
Precis sådär gjorde Felix när han blev storebror. Han var ett litet monster rent ut sagt, bara råskrattade när vi sa till honom eller skällde på honom, det var ytterst provocerande. Stod och slängde CD-skivor i golvet och annat roligt.
Och själva var vi dödströtta med nyfödd Hannes och hade jättesvårt att hantera detta. Tog ungefär 2-3-månader innan det började mattas av. Nu har vi nästan glömt men det var ett litet elände.
Kanske kan vara nåt sånt på gång för Alexander? Och bättre att han flippar nu än efter syskonet kommer..man orkar liksom mindre då.
Trotsboken kan vara en liten tröst, jag lånade den på biblioteket då. Står en del om att få syskon bl a.
Kram till er!
Skicka en kommentar